Idag vill jag dela med er hur en make till en blond Aspie ADHD hjärna kan ha det.
Igår kom älsklingen hem efter en grabbkväll och berättade att en av hans vänner låtit sina döttrar varit kvar ensamma hemma under kvällen. De är nio och tio år gammal. Det är tydligen inga problem för dem. När han säger det så förstår jag att han är avundsjuk på denne kompis privilegierade situation. Kanske inte lika arg och frustrerad som tidigare men ändå avundsjuk.
Själv fick min make ta hand om en oerhört ledsen och utmattad fru. En Aspie son som saknar vänner och behövt curlas hela eftermiddagen. Ett litet envist energiknippe till treåring som är i trotsåldern. En blivande tioåring och hans kompisar. Innan maken kan lämna hemmet har han fixat middag, film, mys och skjutsat minstingen till mormor. Hmm en lite annorlunda livssituation helt klart!
Inte konstigt att jag älskar honom? Varför älskar han då mig?
Troligtvis för att jag är rak, omtänksam, ärlig, lojal, Aspie humor och kärleksfull. När vi träffades så sa han att jag inte var lik någon annan tjej som han träffat. Nej, jag tror honom för sådana som jag finns inte i någon stor mängd.
Avundsjuk! Javisst, så klart att man kan vara det ! Men det finns få familjer som har en sådan hjärtlig, bullrig och varm känsla hemma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Varmt tack för ditt visade intresse. Jag svarar så fort jag har möjlighet!