Gräset är grönare på min sida av staketet

Oj, vad länge sedan jag skrev här. Dryga året sedan ... Ungefär samtidigt som jag började med Elvanse som ADHD medicin. Jag är mycket mer rörlig och driven nu men har samtidigt förmågan att fokusera. På gott och ont....

Hemma hos mig har min man och jag olika,  outtalade sysslor som vi gör vid behov. Han klipper gräset. För tio år sedan skulle jag överraska honom med ett nyklippt gräs, vilket slutade i att jag lyckades förstöra gräsklipparen som fastnade i gungställningen. Hmm, efter det har han klippt gräset. Nu, när han utvecklat gräsallergi har jag fått förtroende att ta hand om gräset och dess klippning, vilket jag gör utmärkt. Men, det slutar inte där utan som den Aspie jag är ser jag inte gräset för allt ogräs som vår gräsmatta består av. Jag ser varje grässtrå och alla små microkosmos denna plätt består av. Detta måste åtgärdas ! Vi kan ju inte ha en halvdan gräsmatta om jag är ansvarig . Går 'Al In' , söker upp alla olika ogräs sorter, lusläser engelska trädgårds tidningar om hur den perfekta gräsmattan skapas. Sedan rensar jag, i timtal trots att kroppen säger ifrån. Sinnet, där i mot mår super bra. Tankarna kan vandra fritt och jag finner harmoni i att sitta och följa varje ogräs från stjälk till rot.

Detta är jag. Inga halvmesyrer här inte. Total fokus på ordning i gräsmattans djungel . Vårt gräs är inte bara grönt utan består snart enbart av grässtrån.

En Aspie på #KENTFEST

Äntligen var dagen med stort D här KENT konsert på Gärdet med min älskade man! För mig innebär det en massa förväntningar och planer inför kvällen.

Jag har sett fram emot denna kväll för mycket. Varenda detalj har jag planerat och nu i efterhand vet jag att det brukar aldrig bli som jag i min fantasi föreställt mig. Vi ses inte mycket, bara jag och maken så att få barnvakt och gå på konsert är stort. Jag såg oss framför oss i ett hav av människor men ändå i samma sfär. Vi skulle lägga ut en picknick filt och njuta av en tacotallrik ( som jag på hemsidan sett att dom serverade) och dricka en kall cider titta varandra i ögonen och vara i nuet. Det var min ambition och min verklighet av vad som skulle hända. Jag hade läst på hemsidan att Kent ordnat en festival där inga köer skulle hindra oss från att ha en trevlig kväll. Detta tolkar jag bokstavligt en Aspie som jag är. Inga köer. Jag förstår förstås att en viss kö skulle förekomma. Väl inne på området tar jag sikte på Tacovagnen och vi ställer oss i kö. Efter en timme ! är vi framme vid kassan bara för att få ett kvitto och ställa oss i en lika lång kö för att få maten. Ingen picknick filt här inte! Det blir tillsist en stående, visserligen suveränt god tacos intagen till Kents inledande nummer på konserten.

Jag har svårt att hitta en plats att stå på. Ser ingenting och för ett ögonblick har jag bara lust att gå hem. Tillsist hittar jag en lucka vid ett räcke som är ok. Jag har svårt att stå länge då jag aktivt måste tänka på 'att stå' , vilket tar mycket kraft. Att stå mot ett räcke är skönt och jag slipper att människor springer framför mig och distraherar mig. Jag kunde äntligen koncentrera mig på musiken.

Det blev väl inte riktigt vad jag tänkt mig men slutbetyget är iallafall välgodkänt. Mycket på grund av den intimiteten som jag och maken delade, när vi under ett passerande regnväder trängt in oss under en och samma jacka  lyssnandes på Jocke Bergs sköna stämma i 'utan dina andetag' . 

Rapport från en skolavslutning

Idag var det skolavslutning för mellansonen och jag var med på skolgården och klassrummet. 

Förra året denna tid låg jag inlagd på Erstasjukhuset. Min son fick då ut trean och grät för att jag inte var med. Han kom in till stan efteråt och vi åt lunch på Erstaterassen och sedan ville han inte skiljas åt. Han följde med mig på avdelningen och spelade på min IPad medan jag vilade en stund. Efter det var det eftermiddagsfika och sedan keramik, något han tycker är väldigt roligt. Vi fikade, skapade i lera och hade en fantastisk eftermiddag tillsammans. 

Att idag orka, vilja och kunna vara med där på skolgården och sjunga 'Din blomstertid nu kommer' tillsammans betyder så mycket . Min man och vår lilla dotter var också med och efteråt fikade vi på Gatuea. Älskade ungar! Det är dom som gör livet så givande och jag känner mig uppskattad. 

Att jag har svårt att hålla fokus under all sång och tal är som det är . Jag kan le åt att min fokus helt plötsligt är på ett gäng med gröna larver som spunnit in sig i ett blad.... Det är att vara en Aspie det , att hela tiden uppmärksamma detaljer och att ha svårt att se hela sammanhang. 

Tack för att du läst och jag hoppas att jag lyckats förmedla en känsla av hopp. 

Älskade Ritalin

Jag glömde bort att ta dig, min älskade narkotikaklassade medicin och uthärdade en rörig eftermiddag.

Ja, nu är det gjort! En eftermiddag med Diagnosgrupp, bilkörning med låånga köer, hämtning på dagis samt hemkomst till två barn i konflikt utan min ADHD medicin. Detta är något jag ogärna gör om! Ska genast placera ut mina vita små piller på diverse platser såsom plånboken och bilen. 

När jag inte tar medicinen blir jag splittrad i tankarna, har svårighet att fokusera, rastlös i hela kroppen och jäkligt irriterad och hetsig i biltrafiken. Alla intryck går rakt in och jag blir trött, tröttare än vanligt och tunnelseendet infinner sig. 

Jag glömde medicinen för att ett nytt moment har tillkommit när jag går hemifrån. Momentet är min hundvalp,  som jag nyligen börjat lämna själv och min uppmärksamhet var helt och hållet på en ny rutin som han ska lära sig när jag går. 

Nu ligger jag här i min älskade skinnsoffa medan maken sköter ruljansen med hem och barn. Hmm, en erfarenhet rikare och jag är fortfarande hel. En hel människa som imorgon kommer vara full av Ritalin, maxdos! 

Tjohoo jag fixade det!

Arbetsminnesträningen är avslutad, med en index förbättring på 29 procent är jag nöjd! Nöjd med att ha genomfört 25 träningstillfällen och att jag märker skillnad även IRL. Jag minns siffror, koder och namn bättre. Jag kan hålla mer information kvar i huvudet så några nya synapser måste ju ha bildats !

Cogmed Arbetsminnesträning

Idag var jag på mitt sjätte tillfälle av mina totalt tjugofem Arbetsminnestränings tillfällen. Cogmed Arbetsminnesträning finns också för barn och kallas då Robomemo. Det är ett datoriserat träningsprogram, utvecklade för att träna upp arbetsminnet.  I snitt förbättras Arbetsminnet med 20 procent efter avslutad träning.

Jag som har ett väldigt problem med att  minnas det mesta är detta verkligen en förmån att få ta del av. Jag har en coach, i mitt fall min psykolog som visar och guidar mig. Sedan lämnas jag ensam i ett rum med en dator och hörlurar. Alltså inget annat än mina egna tankar borde distrahera mig. Första gångerna så klarade jag inte att fokusera under hela tiden, utan tappade koncentrationen under halva tiden för att sedan bygga upp den igen. Idag inträffade ett typiskt ADHD problem, tappat fokus pga att inget nytt händer. Tråkigt! Hjärnan jobbar för fullt med att hitta på något annat mer stimulerande att tänka på. Detta resulterade i en massa slarvfel redan från start.

 Intressant detta, hur det blir så uppenbart vilka svårigheter jag har med att koncentrera mig om det inte är något som jag är intresserad av. Hursom är det en del som jag ska träna upp genom Cogmed QM. Måste medge att det är betydligt mer stimulerande än jag trott. Lite läskigt dock, det faktum att programmet är tillverkat med oss ADHD hjärnor som grund. Vilket gör att jag hela tiden måste vara tokfokuserad för att komma vidare till nästa nivå. Inget slappande här heller. Programmet justerar hela tiden svårighetsgrader så att man ligger och nöter där det krävs som mest koncentration. 

Jag vill verkligen rekommendera alla som på något sätt har ett begränsat arbetsminne att be att få genomföra träningen. Ni kan också gå in och testa programmet:
training.cogmed.com 
Användarnamn:test
Lösenord:test99

Jag är stolt över att jag kommit dit sex gånger med flaggan i topp. Det är första gången på flera år då jag har satt upp ett mål som jag kommer att klara. Energin är här och modet finns! 

Arbetsminnesträning

Arbetsminnesträning vid ADHD är en vanlig behandling mot svårigheter att hålla kvar info i huvudet, samt genom att kunna göra det så ökas koncentrationsförmågan. Me like

Igår var jag hos min psykolog. Meningen med besöket var att följa upp mitt mående och se om jag fallit ner i depression igen. Så var inte fallet! Jag mår bra och är även ganska jämn i humöret. Jag börjar sakta men säkert börja lita på min egen energi och i och med det även våga planera saker.

Detta är fantastiska nyheter! 

Så istället för att prata om depressionen och eventuella dos höjningar av min nya medicin så blev det en trevlig pratstund. Vi pratade om valpen som kommer på måndag och vilka möjligheter det finns till hösten med aktiviteter och Habiliteringcentret. Jag känner mig försiktigt optimistisk.

 Först och främst ska jag påbörja Arbetsminnesträning. Jag ska tre gånger i veckan a' en timme utföra minnesträning vid en dator i fem veckorstid. Måste medge att jag inte är super taggad inför detta. Det är mer ett måste än en vald sysselsättning, dvs motivationen är låg. Vet dock att jag verkligen behöver detta och min psykolog släpper inte mig vidare till habiliteringen förrän detta är genomfört. Jag undrade om de kommer att kunna mäta mitt arbetsminne före och efter denna insats. Det skulle definitivt upplevas som lättare att genomföra detta om jag delges en fin graf, en kurva på exakt hur mycket bättre mitt arbetsminne blivit efter dessa femveckor. Motivationshöjare! Me like. Han skulle kolla upp det, då det varit så förrut men nu visste han inte. 

Jag hoppas att jag kommer kunna genomföra detta! Om det går så kan man ju iaf nästan säga att min depression är besegrad!? 

Tänk vad denna sommar har att ge mig. Jag njuter av varenda litet ögonblick då allt känns ok. Tacksamhet inför livet och möjligheten att öva upp mitt arbetsminne! ;)