Nystart 2015

Det är nästan två månader sådan jag skrev något i bloggen. Jag hoppas att jag har kvar DIG som läsare. Livet har fullständigt rusat fram sedan november, vilket är en bra sak då jag nu i januari är laddad inför det nya året.

Jag slutade på ljusterapin. Det gav mig mer stress av att behöva åka dit och sitta av två timmar än det gav energi. Istället prioriterade jag hundpromenader och den träning som min sjukgymnast föreslagit. Min kropp har skador både i rygg och knä. Jag behöver bygga upp min core muskulatur för att förebygga värk. Skadorna , inser jag nu är pga lyft och fysiskt arbete där jag haft svårighet att känna av kroppens signaler. Jag har lyft alldeles för tunga saker och ansträngt kroppen på fel sätt under lång tid. Därför ligger nu tant och övar upp magmusklerna på golvet en gång per dag.

Vi åkte till Teneriffa även detta år en vecka innan jul. Jag kan verkligen rekommendera det resmålet. Solen lyste, vi badade i havet och promenerade. En riktig energi höjdare.

Nu, i januari är min fokus på min träning av kroppen och att börja äta sundare. Jag delar nog det med dom flesta efter helgernas godsaker. Det ska också bli skönt med rutiner och strukturer som jag vet att jag behöver .

Må väl och hoppas din januari fylls av glädje och hopp inför ett nytt år. 

Kaos

Tröttheten kom även denna gång. Efter att varit extremt uppvarvad till totalt utmattad. 

Igår var jag så speedad att jag inte kunde sitta still och skakade tänder. Det är något jag gör , troligtvis för att hålla mig aktiv och vaken. Jag hade inte sovit trots mina sömnmediciner. 

Orsaken till detta stresspåslag var brist på rutiner och struktur. Nya aktiviteter skulle in i mitt schema . Sjukgymnastik och ljusterapi. 

Nu har jag beslutat att avsluta ljusterapin och fokusera på promenader med hunden och träna. 

Tills kraften återkommer vilar jag. 

Stolt är ordet

Vilken vecka som passerat. Jag har sprängt mina gränser och min trygghetszon ett antal gånger och jag är så stolt!

Jag, maken och min äldsta son var på Avicii konsert. Eftersom jag och sonen båda har Aspergerssyndrom och är vanemänniskor krävs det mycket vilja för att bryta kvällsrutiner och gå på konsert. Men oj vad det var värt det. Vilken show, vilken upplevelse som vi kommer att minnas och prata om länge länge.

På måndagkvällen var det dags för starten på min och Charlies nya hundkurs. Första träffen var det teori och en väldigt luddig, oorganiserad sådan. Jag  försökte skapa min egen struktur genom att skriva och stapla information på min IPAD via appen Evernote som jag flitigt använder. Det gick bra och jag klarade även av den sociala biten bra. Jag är inte den som sitter tyst, snarare tvärtom och jag hoppas i och med det få ledaren att prestera sitt bästa. Återigen fick mina kvällsrutiner brytas då jag kom hem först klockan halvtio, vilket är väldigt sent för mig att börja mina rutiner. Jag ser fram emot nästa vecka då Charlie ska göra entré och förhoppningsvis briljera.

Jag har även haft turen att stöta på ett gäng hundägare och dess hundar som promenerar tillsammans varje dag klockan nio. Charlie stormtrivs att springa lös och busa med alla dessa hundar och jag får en lagom dos socialsamvaro. Vilken bra grej!

Nu nalkas helg och en stunds vila. Ikväll kommer jag att somna med ett leende på läpparna och en känsla av stolthet i bröstet. I did it! 

Slow down

Nu händer det igen. Då menar jag att livet snurrar på, med visserligen roliga saker, men min hjärna hinner inte med att sortera all intryck .

Först var det den fullkomligt underbara mini semester med kärleken. På 30 h lyckades vi flyga, köpa en bil, shoppa på Ullared, ha picknick på hotellet och umgås.

Väl hemma följde en intensiv helg med valpkurs, städning, biobesök, läxläsning, Farsdag och allt det andra som kräver en närvarande mamma.

Många är gångerna jag gått undan för att ANDAS. Jag vet att jag behöver en lång återhämtningssträcka men den ser inte ut att finnas under den närmaste tiden. När detta händer så blir jag kroniskt stressad. Alla saker som ska göras hoppar runt som Ping Pong bollar i huvudet. Jag har svårt att prioritera och fastnar i detaljer.

Jag har avbokat Mrs Fnittertippa , dvs min boendestödjare , för att gå på ljusterapi i morgon men jag får nog om prioritera. Jag behöver rensa mitt skrivbord på lappar, skapa struktur och ordning! Me like

I eftermiddag ska jag och min äldsta son på möte på stadsdelsförvaltningen. Vi ska till familjeenheten och bli förhörda om hem förhållanden, skolsituation och sådant gällande honom. Han har Aspergers och ADD. Just nu fungerar tillvaron bra, vilket jag är innerligt tacksam för. Det beror mycket på en stabil särskola, egen taxi , bra ledsagare och en familj som lunkar på.

Återigen har mitt skrivande hjälpt mig. Nu vet jag hur jag ska börja att ta mig tillbaka till lugnet! Genom att träffa min boendestödjare i morgon och fram till dess ANDAS och ta en sak i taget.

Livet märks och tar plats

Helgen avslutades med en date med älsklingen , riktigt mysigt och så välbehövligt att få prata utan avbrott eller varför inte vara tysta utan avbrott... ;)

Ibland kommer hjälpen från ett nytt håll kanske från någon som man inte trodde hade viljan eller modet det krävs att ansvara för vår ADHD/ autismspektrumtillstånd flock, det vill säga våra barn och vår katt och valpen Charlie. Vi ställde frågan om barnvakt och svaret blev JA. Hmm, tänk vad lätt det är att glömma en helg utan tid för aktiv, närvarande kärlek när man tilldelas möjligheten att bara vara för oss själva en stund. Ha en date. Me like

Nu är det söndag kväll och den 1 september och en ny vecka är på gång. Livet leker, livet märks och tar plats men ikväll är barnens kläder vikta inför morgonens tidiga timme. Kallas anpassning till livets prövningar. 

Åter till vardagen

Härligt med helg och lördags aktiviteter. Livet får en bättre balans när veckorna delas in i dagar och ger på så sätt en fingervisning om när vi ska var aktiva och när vi kan vila.

Veckan, skolstartsveckan har varit hektisk. För mig har omställningen inneburit svårigheter då jag fortfarande håller på att ställa in mina sömnpiller och samtidigt ska kunna fungera klockan halv sju på morgonen. Vi har ju tre barn och en valp som behöver omedelbart uppmärksamhet , påklädande , frukost, dusch tjat , skjuts och promenad . Hmm, vi håller på att utforma något slags Schema över vardagsrutinerna. Jag är inte ett endaste dugg flexibel på morgonen. Jag vill göra exakt samma saker varje morgon utan mycket ljud eller  stök. Då mår jag som bäst! Nu är ju verkligheten någon annan och som sagt nya rutiner är på väg att skapas. 


Jag är enormt tacksam att alla barnen trivs på sina respektive skolor och att vi har det lugnt hemma. Vi vet hur det kan vara när någon inte mår bra. 

Förändringens tid är kommen

Hösten river som vanligt tag i en med stormstyrka. Försöker hålla fast vid mina rutiner men det är svårt då vi är i förändringens tid. 

Tre barn som alla ska tillbaka till rutiner, en katt som är på väg att byta familj efter valpens livliga inträde. En herrans massa saker, prylar, möbler och skräp från en släktings hem som ska sorteras in i vårt hem eller skänkas till någon organisation eller varför inte kastas.... Need I say more? Mitt huvud är i kaos och vi har knappt startat vecka 1 av hela hösten. 

Jag vet att jag måste minska tidsperspektivet när allt grötar ihop sig. Ta en dag i taget och lita på att saker ordnar sig. Snart har förhoppningsvis en ny vardag tagit form. En vardag som lunkar fram utan allt för mycket varken av svackor eller toppar. En vardag i balans frågar jag efter. Önska kan man ju alltid göra. 

Jag önskar mig ro i själen och en skön skogspromenad med min älskade Charlie.
En resa till en småstad med min älskling, ett hotell och en härlig ledighet tillsammans. Jag önskar mina barn en trygg skola och en frisk höst. Men mest av allt hoppas jag hålla mig över vattenytan, lugnt simmande och ha tillförsikt att min resa mot ett friskare liv bara har börjat. 

Håll i er allihopa för snart så har även denna höst passerat och vi börjar pynta inför Jultomtens ankomst.

Diagnosers fördelar

Att vara ordningsam, som en person med Asperger är kan löna sig. Vilket även att vara fokuserad och fylld av energi från ADHD kan vara. 

I kväll vill jag dela något positivt av att vara två delad, eller ha två diagnoser. I höstas planterade vi en häck med Thuja Smaragd inköpta på rea. Valet av växt var noga utvald och dom planterades självklart efter att alla råd följts till fullo. Kvittot sattes i kvitto pärmen under fliken trädgård. Vilken tur att det bor en liten Aspie i mig, då vi nu insett att 3 av thujorna inte kommer att återfå sin gröna färg. De är bruna-stendöda! Trots en minutiös skötsel. På tre timmar har jag med maken i släptåg tagit fram kvittot, åkt till Plantagen hämtat 3 nya gröna Thujor samt fått ett tillgodo kvitto på dryga 600kr. Me like. Thujahäcken är nu återigen grön och alldeles underbart prunkande. 

Sammanfattningsvis gott folk, att ha extrema egenskaper är inte bara av ondo. När det kommer till att sortera och att ha specialist kunskaper om växter hjälper min Asperger mig. När det kommer till att planera och genomföra, då gärna redan igår ;) kommer ADHD in. Ger mig själv en morsdag kram.

Boendestöd vid Aspergerssyndrom

Sedan ett år tillbaka har jag Boendestöd via LSS, diagnosen Aspergerssyndrom ger mig den rättigheten.

Vad gör då en boendestödjare?
Behovet till stöd och hjälp kan skilja sig mycket åt, för oss högfungerande Aspies. Det var just det, högfungerande med egna strategier och samtidigt väldigt svårt för dom tillsynes mest banala saker. 
Tänkte nämna några av dom saker jag får hjälp med av min boendestödjare:


• Byta strategi eller idé - Min ängel till boendestödjare kan t.ex. visa mig hur jag kan få plats med fler saker i en garderob genom att flytta på en hylla. Jag har svårt att tänka på ett nytt sätt när min idé inte funkar. Utan pressar då bara lite hårdare på alla saker som ska få plats.

• Hjälpa mig att hitta- Hon följer också med när jag handlar, hjälper mig att hålla mig till inköpslistan och hitta dom saker jag letar efter. Om en vara bytt förpackning har jag svårt att hitta den. Hon ser och förklarar prissättning så att jag kan göra medvetna ekonomiska val. 

• Bibehålla strukturen- Att göra mitt veckoschema, vecko matsedel och ordning i hemmet hjälper hon mig med. Min ADHD kan ibland få med mig på lite oplanerade äventyr som tar mycket energi. Min Aspiehet vill gärna ha samma rutiner varje dag, så dessa två diagnoser skiljer sig rejält åt. Hon för mig tillbaka på spåret då jag skenat iväg. 

• Följa med till viktiga möten- Hon finns med när jag ska till doktorn och andra möten då jag annars kan feltolka. Det hände flertalet gånger,innan mina diagnoser fastställdes att jag gick hem från doktorn och hade missuppfattat vad som sagts. Kanske hade jag övertolkat eller hakat upp mig på något ord eller formulering. Min man fick sedan ringa upp och fråga doktorn om jag verkligen är döende i cancer, riskerar missfall eller har drabbats av något annat farligt. 

Att lyckas att guida mig genom dessa uppgifter måste göras med finkänslighet, då jag är en självständig och stark kvinna. Hon gör det så bra- all kärlek till henne! Det är svårt att stödja någon som jag, som är så briljant i dom flesta lägen och ofungerande i andra. 

Det är viktigt att man trivs med sin boendestödjare. För oss tog det en stund att förstå varandra. Hon har en konstig humor och skrattar åt det mesta, är disträ, vimsig och lite tafatt. Men när det gäller, och jag behöver stöd då finns hon där med en förklaring av verkligheten som ni ser den. Ni NTV:are ;)

Ordning och reda

Märka upp kylskåpet-check!

Nu är det gjort! Kylskåpet har fått en total makeover. Första steget var en ordentlig rengöring, ut med allt och in i duschen med alla glasskivor. Dessa fick min älskade make nöjet att rengöra då min fumlighet leder till krossade glas. Idag har jag märkt upp vart allt ska stå. Fixat ett hjälpmedel till min man och alla andra NTV are som ställer in saker i kylen. ;) Jag kommer inte läsa på dessa lappar, för att jag har redan öppnat kylen och hämtat det jag ska ha i min tanke verksamhet. Det är först när mjölken inte står där den ska, som min hjärna måste leta och sortera allt i kylen igen. Onödigt att lägga energi på!
Må så gott!

Nej till påskhets!

Känner mig lite mallig över att kunna berätta att jag satt ner foten och sagt NEJ, i år blir det ingen påskhets!

När man som i min familj, består av två stycken aspies, som är allergiska mot stökighet så är högtider inte bara av godo.

 Dessa tillfällen älskar jag att ha en diagnos, eller två! :) Jag har Asperger och ADHD! Jippi, jag behöver inte vara en duktig flicka och bjuda in hela släkten och spela happy family. Tänk att det ska ta 36-år och två diagnoser för mig att våga säga Nej. Men nu är det iaf gjort och magkänslan är befriande lätt!

I år kommer min energi och kärlek gå till min familj, mina finaste nära och kära. Vi ska ha det lugnt och förutsägsbart. Äta gott, mysa, promenera, kolla film och chilla. me like
Vi ska också försökta skapa några påsklovsregler och ramar. Icke att förglömma, då jag har ett stort behov av struktur och rutiner. Utan planering så svajar det lätt och skapar en inre stress.
 

GLAD PÅSK,

var rädda om Er!