Många forskare anser att personer med Autismspektrumtillstånd har svårt att föreställa sig andras tankar, detta kallas mentaliseringsförmåga eller Theory of mind.
Att ha en bristande mentaliseringsförmåga innebär att det är svårt att förstå omvärlden och att människor tänker och känner på olika sätt. Eftersom tankar och känslor påverkar en persons handlingar kommer olika människor också att bete sig och handla på olika sätt.
Ibland är det så att personer med AST får för många föreställningar om vad andra tänker och känner. Det blir svårt att välja mellan olika möjligheter och det blir lätt att fastna i ett analyserande om vad andra människor egentligen tänker. Det blir svårt att avgöra vilket val som är relevant för just den specifika situationen.
Jag vet inte hur många timmar i mitt liv jag ägnat åt att analysera olika sociala situationer, men många är dom timmar jag legat vaken och försökt förstå hur en annan människa tänkte. Min man har hjälpt mig i min socialafrustration många gånger genom att tolka verkligheten åt mig. Det finns gånger då jag känt att en atmosfär ändrats och jag vet inte vad jag gjort för att orsaka det. Nu vet jag, av livserfarenhet att det inte bara är mig det handlar om. En person kan ha en dålig dag och jag kan inte alltid fixa det.
'Jorden kretsar inte bara runt mig.'
Empatiskförmåga
Att inte känna empati för en annan människa, utan att vara totalt okänslig för någon annans person känslor är något många förknippar med Autismspektrumtillstånd. Jag vill förtydliga genom att säga att ha en bristande mentaliseringsförmåga betyder inte att en person med AST inte kan känna empati! Visst känner vi det, mer eller mindre som alla människor. Det som är skillnaden är att kunna reglera sin empati till rätt nivå.
När jag för första gången blev konfronterad av min utredande psykolog, om att hon fundera över om jag hade Aspergerssyndrom och huruvida jag trodde att det kunde stämma så skrek jag bokstavligen rakt ut!
Va, är det något jag har så är det empati. Jag är förtusan överempatisk!
Då informerade hon mig om att det är ett vanligt missförstånd att personer inom ett autismspektrumtillstånd helt saknar empati. Det är förmågan att reglera den som kan vara problem.
Nu vet jag att en av mina största energibovar är just min totalt gränslösa empati som gör att det stockar sig i halsen, jag får magknip minsta lilla någon annan människa verkar må dåligt. I kombination med min bristande mentaliseringsförmåga har jag svårt att förstå varför någon mår dåligt och skapar egna föreställningar.
När jag har diskuterat detta med andra Aspies så finns det dom med exakt samma svårigheter när det gäller att känna empati som jag. Sedan finns det dom som är betydligt mer sakliga och måste få information om varför personen är ledsen för att sedan känna empati.
