Böcker som förändrat mitt liv - 1

En ståtlig titel på detta inlägg, men faktum är att det finns ett antal böcker som gjort just detta för mig. En sökande person som jag är, har ibland kommit över texter som bokstavligen förändrat mitt sätt att tolka verkligheten och omvärdera mina tidigare sanningar. Jag tror att min diagnos bidragit till att kunna släppa invanda tankemönster eller beteenden lättare. Utryck som ' Fake It till you make It' har jag tolkat och genomfört bokstavligen. Ibland lite läskigt, nu när jag tänker på det eftersom jag kanske skulle kunna bli missledd men hittills har jag använt mitt sunda förnuft. Jag har behållt det som känts bra och användbart för mig och spottat ut resten.

Idag vill jag rekommendera en bok som är skriven av Kaj Pollak. Den heter ' att välja glädje' och är en bok om att få ett bättre liv. En arbetsbok med verktyg som du kan använda för att kunna vara ' den du är ämnad att vara' . Köp den idag! Låna den inte i biblioteket eller lyssna på den utan köp den. Ha den i handen och läs den lite hit och dit. Ha den med dig och hoppa mellan alla dessa otroligt inspirerande tips och råd om hur du kan tänka på ett nytt sätt . Ett sätt som ger dig glädje. 

Vardagssamtal vid Aspergercenter

Ok, imorgon körs kursen i Vardagssamtal igång. Spännande! Jag har varit lite kluven till om jag behöver gå och öva på detta att föra ett samtal korrekt. Anledningen är att jag känt ett trots emot att behöva anpassa mig och vara korrekt. Hmm, men efter att tänkt och bollat med mig själv inser jag att jag ibland känner mig som en elefant i ett glashus vid sociala situationer. Väldigt obekväm, osäker och framförallt klumpig.

Ibland vill även jag smälta in och känna mig avspänd och säker på hur jag uppfattas. Därför ska jag nu gå i en elva veckors träning i detta. Sedan får framtiden utvisa om eller snarare vad jag tagit med mig från denna erfarenhet.

Efter gårdagens munhugg med en granne som ansåg att jag skottade snön på fel sätt och jag drog en lång harang om hur snö skapas och att ingen kan äga eller ansvara för vatten. Snö är ju faktiskt fryst vatten... Hi hi ibland kan jag bara inte låta bli att vara konstig.

Fortsättning följer.....
Må väl <3

Tjohoo jag fixade det!

Arbetsminnesträningen är avslutad, med en index förbättring på 29 procent är jag nöjd! Nöjd med att ha genomfört 25 träningstillfällen och att jag märker skillnad även IRL. Jag minns siffror, koder och namn bättre. Jag kan hålla mer information kvar i huvudet så några nya synapser måste ju ha bildats !

Autismspektrumtillstånd

Idag startades mitt deltagande i Diagnosgruppen på Aspergercenter. En grupp för oss nyligen diagnosticerade med Aspergerssyndrom samt även eventuella tilläggsdiagnoser som ADHD.

Det är en bra grupp som jag har fått möjligheten att delta i. Åldersspannet är från dryga 20 till dryga 50 år. Jag tror att det kommer att ge mig ännu lite mer svar på VAD aspergerdiagnosen innebär för mig men även för andra. Vi tog upp lite olika saker men det som berörde mig mest var vad som är positivt respektive negativt med att få en diagnos

Jag anser att det kan vara negativt att få en diagnos för det begränsar personen i fråga . Jag är exempelvis rädd för att min son med Asperger/ADD som går i en specialskola och lever i en skyddad värld inte ska få möjlighet att se, göra och utmanas till utveckling. Jag ser på min egen uppväxt som inte innehöll ett endaste dugg av curlande utan jag fick ta hand om mig själv. Jag hade en pappa som trodde på min förmåga att bli och göra allt som jag ville i världen. Han kastade ut mig i olika situationer med olika människor vilket har format mig. Jag hade rest, varit på kollo, språkresa , åkt utomlands och börjat arbeta innan sjuttonårs ålder. Självklart var jag livrädd många gånger men jag fick ett självförtroende som följer mig än idag.

När det gäller vad som är positivt med att få diagnoserna Aspergers syndrom och ADHD. För mig personligen är att jag är betydligt snällare mot mig själv. Jag kan vara den jag är och inte anpassa mig efter NTV ares förväntningar på mig. Jag har levt så länge efter mottot Fake it until you make it, nu är det slut med det. Men jag har flera ess i skjortärmen. Jag kan spela i stort sett vilken roll som helst, när jag vill. Men just nu vill jag bara vara en kvinna som andas och tillåter sig själv att vara fri i kropp och själ - fri att vara jag. Sedan får faktiskt världen runt omkring tycka vad dom vill om mig. I don't care. 



Så autismspektrumtillstånd, Aspergerssyndrom , AS, AST, Aspie, ADHD eller hela alfabetet jag är fortfarande samma person som innan 2011. Bara mycket tryggare i mig själv och mindre anpassningsbar. Me like. 

Att leva med Aspergerssyndrom

Jag och mannen var på föreläsning igår kväll. En kvinna berättade hur det kan vara att leva med Asperger. Mycket intressant! Att ha fått diagnosen Aspegerssyndrom har inneburit mycket eget informations sökande och det kändes så befriande att höra en människa berätta om hennes svårigheter i praktiken och inte i diagnosformulering. Jag tänkte berätta om det som jag fann mest intressant.

Hon berättade om en pojke som var åtta år och började spela fotboll. Han förstod inte spelets regler eller mening så han skapade sin egen logik. Den var att fotbollen skulle passas efter nummer ordingen på spelarnas tröjor. Ja, hur ska man veta?

Sedan pratade hon mycket om hennes skolsituation, vilket jag fann en hög igenkänning i. Hur hon inte hittade till matsalen om man inte tog samma väg. Hur gymnastiken var omöjlig då motoriken inte fanns för att hoppa över bockar eller stå på händer. Jag minns så många jag fått bollar rakt i huvudet då jag dagdrömt. Eller hur hård strålen på duschen var när det var dags för den.

Hon blev mobbad och slagen och trodde att det var så det skulle vara. Varje dag när hon gick hem så stod samma barn och väntade. Hon trodde att det ingick i skoldagen.

Själv blev jag aldrig mobbad även om jag ibland kände mig utanför och ensam. Jag tror att det är min ADHD som gett mig en otrolig drivkraft gjort att jag sökt efter vänner på andra sätt. Det kunde vara brevvänner, grannar eller föräldrarnas vännersbarn.

Hon berättade också om hur svårt hon har att förstå pengar. Åhh det kändes så befriande att veta att det faktiskt finns andra som måste se pengarna och se dom minska för att förstå åtgången.

Hursom helst var det en bra kväll!