Jag skulle hjälpa min älskling att tömma sin släktings hem och jag ser varenda liten detalj och pryl i hemmet som vi skulle kunna få användning för eller som betytt något för honom under hans uppväxt. Konsekvensen blir att mycket små och stora pryttlar nu står i garaget för en andra sortering. Jag älskar föremål med en historia, kan inte hjälpa det men vissa saker har en speciell plats i mitt hjärta. Min ADHD gjorde att hjärnan snurrade runt i 190 i ett försök att sortera ut det nödvändigaste och en otrolig uppfinnings förmåga i vad vi kunde komma att ha användning för. Samtidigt hoppade Charlie runt mellan kartongerna då han inte tumlade runt i en vild lek med lillasyster.
Men idag var vi en UNIT min älskling och jag, våra pussel slöt samman på den plats där vi förlovade oss på år 1993. Ja, vi har en lång historia bakom oss och det är vid sådana här tillfällen det är så skönt. Jag backar upp honom nu och det var på tiden att jag får känna mig stark och omhändertagande .
Snart är alla små pryttlar och stora möbler snyggt sorterade eller placerade i vårt hem. Små minnes saker från en svunnen tid men en känsla som finns kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Varmt tack för ditt visade intresse. Jag svarar så fort jag har möjlighet!