Familjen Svensson- Ja tack !

Snälla, låt oss få vara familjen Svensson för en timme, en minut eller blott en sekund av vanligt liv.

Skolstart, jobbstart, gymstart och nya sunda rutiner så ser väl målbilden ut för dom flesta familjer nu i september. Jag är grymt avundsjuk på dom vars liv rullar på och som med enkelhet kan bocka av 'att göra listan' för att sedan andas ut och se att allt rullar på. För oss, i en dysfunktionell familj är det bara en enda stor omväg med strul och åter strul innan vi tillsist landar utmattade i soffan.

Vet inte vart i det enorma garnnystan av strul jag ska börja men jag väljer att dra i äldsta sonens tråd.
Skolstarten blev gips av ben och hemmasittande första veckan av höstterminen. Han börjar sjuan och får en ny lärare med nya regler och rutiner. Min tonåring med Asperger och ADD är ungefär lika flexibel som en kloss som inte kan rubbas överhuvudtaget utom när hans regler gäller . Det tar upp hela familjens engagemang att få honom in i duschen med plast över gipset, kryckor och hans labila humör . Han kämpar oerhört för att få allt att fungera och jag lider med honom inför ovissheten som väntar inför skolstarten. Jag följer med första skoldagen och jag viker mig inte en endaste tum för hans känsloyttringar och krav på att åka hem. Nu har han varit i skolan sedan dess och faktist blivit tvingad att anpassa sig. Det är väldigt nyttigt för honom och vi har lyssnat och funnits för att stödja honom i det nya. Igår blev han förkyld och är nu hemma igen.

Sedan är det Lillis , min elvaåriga kille som precis fått diagnos ADD. Idag var det dags att träffa läkare och få pröva ADHD medicin. Starten på besöket gick bra,  och hon var precis påväg att skriva ut ett recept Concerta när blodtrycket visade för höga värden. Trots att han vilade i tio minuter ville blodtrycket inte sänkas så nu väntar en utredning och eventuell blodtrycksmedicin . I och med detta skjuts medicineringen upp på obestämd framtid och han får fortsätta att gå i skolan som vanligt. Han har stora uppmärksamhets och koncentrations problem och blir ofantligt trött mot slutet av dagen. 

Om två veckor ska jag ha ett nytt samtal med försäkringskassan angående ansökan om ytterligare vårdnadsbidrag. Jag har redan ett halvt för äldsta sonen. Hur ska jag lyckas förmedla att ALL min tid går åt till barnens möten, hjälp med att strukturera, påminna, läxor, dusch, motion och kärlek. Det som är mest skrattretande i det hela är att samma försäkringskassa utreder min möjlighet att återgå till arbete . När skulle jag arbeta? Det finns ingen ork kvar när dagens måsten är gjorda . Jag har sömnbrist och min läkare har ordinerat ökad sömnmedicin för att ge mig möjlighet att vila.

Förlåt för mitt gnälliga inlägg men ibland önskar jag bara att saker flyter på som i en Svensson familj.